Startsida

Den lilla jord-ugnen, ca 120cm djup och 120cm i diameter.

Den stora jord-ugnen, en riktig eldslukare. 150cm djup och 250*200cm i rektangulär form.

När jordugnen började bli lite väl djup för ett ergonomiskt grävande så kommer lite brädor, hink och lina väl till användning. Bara ligg över en av brädorna och gräv med en mindre spade så kommer man ner djupt utan risk att sanden rasar in.

Det färdiga resultatet, en fin, slät och aerodynamisk jordugn.

Vi valde att klä botten och en bit upp med kalksten som vi hade till förfogande, absolut inte nödvändigt men ett kul experiment. Kalkstenen kommer göra att vi kommer upp i en lite högre temperatur än utan då det funkar som ett värmeabsorberande och isolerande medium mellan biomassan och sanden.

Här är ugnen är klädd med kalksten samt en säkerhets ring av sten och är nu klar för eldning.

Här mallar Salah ut den stora Jordugnen.

Bara till att gräva!

Ser tungt ut

När det började bli djupt la vi plankor över Jordugnen så vi kunde ta oss ner utan att förstöra väggarna.

Här är Jordugnen ca 1m djup.

The final touch!

Slät och klar för eldning!

Innan man börjar elda är det en stor fördel att ha huggit upp biomassan som skall användas. Att förbereda biomassan till den stora Jordugnen tar ca en arbetsdag.

Dagen innan eldning så kapar vi och hugger upp allt i storlekar som passar dem olika förbrännings nivåerna.

Biomassan på bilden räcker till ca halva eldningen.

Nu är det dags att tillverka lite Biokol. Börja göra en liten tänd hög av mycket torrt virke i botten av jordugnen och tänd på. För att dem farliga brandgaserna ska brännas bort så måste start virket vara väl torkat. När biomassan (trä, pinnar, kvistar osv..) börjar glöda och man ser ett skimrande lager av aska som täcker ytan är det dags att mata ner mer biomassa. Detta kallas för toppmatning och är den metoden man använder sig av när man tillverkar Biokol över öppen eld med minimala utsläpp.

Fortsätt att mata med biomassa. Vit rök kommer du alltid att se till viss mån med denna tekniken men det är den svarta man ska akta sig för. Så länge man inte matar för snabbt och man använder torrt virke så är det inga problem.

Här är den matad till halvfull och som ni ser om ni kollar noga är det ganska rejäla bitar vi slänger på här utan att få svart rök. Vi har även satt upp skydd för att styra vinden lite och få en varmare eld. Nu är det så varmt att man känner av värmen många meter ifrån Jordugnen.

Vid detta stadiet krävs det skyddskläder att gå nära tack vare den otroliga värmen som produceras.

Toppmatningen fortsätter tills önskad mängd Biokol producerats eller tills jordugnen är full. Desto längre in i eldningen man kommer desto större bitar biomassa kan läggas på. När man närmar sig slutet men fortfarande har ca 2 timmar eldning kvar (beroende på jordugnens storlek) så kan man lägga på fuktig till mindre blöt biomassa utan att svart rök bildas. Att tillverka kol över öppen eld utan någon svart rök är en konst och kräver erfarenhet och skicklighet men det är något alla kan lära sig. En nackdel med en jord ugn i sandmark är släckningen. Att föredra är att ha en metallplatta som täcker ugnen så endast kanterna behöver sandas. Finns ingen metallplatta kan man lägga på en tjock fiberduk som gjut väv rikligt dränkt i vatten innan man skyfflar på sanden för att minska insläpp och minimalt med sand kommer att rasa ner i kolet. Att släcka jordugnen för att få ut ett kol av hög kvalitet är en långsam process.

Nu är det dags för släckning!

Vi hade två stora metallplattor och en stor träplatta vi använde som lock för släckningen. Då behöver endast kanterna täckas med sand och minimalt med sand rinner ner i Kolet.
Den stora Jordugnen vi byggde lät vi stå och koka i tre dagar innan vi avtäckte den. Morgonen på den tredje dagen kunde man fortfarande känna en svag värme från sanden. Under dem två första dygnen skall man slänga ett öga då och då på jordugnen då sanden kan falla ner eller ha rört på sig tack vare trycket från värmen som bilda. Allt syre skall hållas helt utanför släckningen annars kan kolet antändas och brännas ner till aska. När kolet svalnat och borttagningen av sanden påbörjas tänk på att ha en vattenslang tillgänglig ifall kolet skulle antändas. Dessutom skall Kol aldrig hanteras torrt utan skyddsmask för Kolpartiklar skall alltid bäras. Det går även bra att blöta ner kolet i omgångar medan man tömmer jordugnen på det svarta guldet.

Det färdiga resultatet! Detta Kolet är av mycket fin kvalitet och låter som glasskärvor när det faller till backen.

Sammanfattning.
Mycket roligt projekt med många och bra lärdomar. Det är ganska fysiskt krävande att tillverka Kol på det här viset men mycket roligt. Det tog oss tre hela dagar att bli färdiga med detta projektet men vi hade otroligt kul under tiden. Hade det inte varit en sandmark fri från rötter hade det nog varit för jobbigt att gräva den stora Jordugnen för hand. Vi fick ut ca två kubik Kol av mycket fin kvalitet i den stora jordugnen och ca ½ – 1 m3 i den lilla. Under den första tömningen så rasade det in sand i Kolet vilket inte är optimalt om man inte ska göra ett sandblandat Kol.